I betänkandet Brottsdatalag (SOU 2017:29) föreslås hur det nya dataskyddsdirektivet ska genomföras i svensk rätt genom bland annat en ny brottsdatalag och en ny brottsdataförordning.
Sveriges advokatsamfund har i huvudsak ingen erinran mot förslagen i betänkandet, men instämmer i de kritiska synpunkter som Advokatsamfundets expert i utredningen, advokat Conny Larsson, har anfört i ett särskilt yttrande om att myndigheternas intresse att nå resultat i sin verksamhet kommer ofta att stå i konflikt med den personliga integriteten. Larsson skrev bland annat: ”Jag vill därför framhålla nödvändigheten i att personalen som behandlar personuppgifter får utbildning och annat stöd som behövs för att kunna göra korrekta bedömningar.”
Advokatsamfundet framhåller även i sitt remissyttrande bland annat att så kallade dataskyddsombud hos myndigheterna som ska inta en oberoende ställning bör anlitas externt, för att personuppgifter behandlas korrekt bör införas en reglering som behandlar vikten av kontrollåtgärder i förhållande till de registrerade uppgifternas sannolika konsekvenser för den enskilde samt pekar på riskerna med förslaget att det ska vara möjligt att behandla personuppgifter för ett annat ändamål än det som ursprungligen var tänkt.
Advokatsamfundet skriver i sitt yttrande angående förslaget om möjligheten till behandling för andra ändamål att ”det är av största betydelse att gränsen för de sekundära ändamålen är klar och tydlig samt motsvarar svensk och europeisk rättighetslagstiftning. Enligt Advokatsamfundet bör därför förslaget kompletteras på så sätt att det i lagtexten uttryckligen anges att ändamålen även ska vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle.”