Regeringen beslutade den 12 maj att utreda om det ska bli tillåtet med hemlig dataavläsning i Sverige, det vill säga om polisen ska få rätt att plantera in spionprogram i misstänkta personers datorer som ett medel för att bekämpa terrorism.
-Syftet skulle vara att avvärja terrorattentat och kunna lagföra terrorattentat och annan allvarlig brottslighet, till exempel övergreppsmaterial på barn, barnpornografi, sade Anders Ygeman.
Han tillade att teknikutvecklingen gör att allt fler väljer bort fast telefon och i stället talar i mobiler eller kommunicerar via appar där innehållet ofta är krypterat.
Förslaget om hemlig dataavläsning utreddes även för tio år sedan och möttes redan då av stark kritik, bland annat från Advokatsamfundet.
-Det här är ett otroligt ingripande tvångsmedel. Oberoende av vad utredaren kommer fram till finns en teknisk möjlighet att följa en person i realtid. Det skulle gå att följa inte bara allt vad den personen gör utan allt vad den personens omgivning gör. Allt som är möjligt med tekniken är inte lämpligt. Man bör väldigt noga beakta om det här verkligen är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Man måste noga överväga om det blir effektivt och proportionerligt, sade Anne Ramberg och tillade att brottsbekämpning är väldigt viktigt men att privatlivet och integriteten är en mänsklig rättighet och grundvalen för vårt demokratiska samhälle.
På frågan om det inte finns en poäng med att kunna förhindra terrordåd svarade Anne Ramberg:
-Man kommer till en punkt i ett samhälle när man inte kan avvärja brott. Det finns en prislapp på det.
-I det demokratiska samhället är det väldigt viktigt att människor inte känner att de är utsatta för ”storebror” eller riskerar att bli avlyssnade i alla situationer, vilket det här innebär att man kan bli.
Utredningen ska presenteras den 13 november 2017.