Internet och krypterade kommunikationskanaler är lättillgängliga kontaktytor för brottsplanering och utgör en plattform för terrorism. Den tekniska utvecklingen gör att det blir allt svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att avlyssna kommunikation som de har lagstöd för att följa, men saknar verktyg för att komma åt, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
-Polisen kan i dag efter domstolsbeslut avlyssna fast telefoni, men när fler och fler av samtalen sker via digitala delvis krypterade appar blir polisens arbete svårare, säger inrikesminister Anders Ygeman i ett pressmeddelande.
För att de brottsbekämpande myndigheterna ska kunna upprätthålla sin förmåga att bekämpa brott utreder regeringen nu frågan om hemlig dataavläsning.
Utredningen är den del i den överenskommelse om nya strategier mot terrorism som regeringen slöt med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i december 2015 efter terrorattentatet i Paris.
Utredare blir lagmannen vid Södertörns tingsrätt Petra Lundh. I uppdraget ingår bland annat att undersöka om hemlig dataavläsning behövs, om det är en effektiv metod för att bekämpa brott och hur den personliga integriteten ska skyddas.
Frågan utreddes redan för tio år sedan. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var mycket kritisk till hemlig dataavläsning redan då och känner fortfarande en oro.
-Hemlig dataavläsning är ett mycket, mycket ingripande tvångsmedel. Om man inför hemlig dataavläsning betyder det att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt. Om man ska genomföra så här ingripande inskränkningar i enskildas rättigheter och integritet förutsätter det att det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle och att det blir effektivt. Det absolut svåraste blir att göra proportionalitetsbedömningen – att intrånget står i proportion till nyttan som det kommer att göra, säger Anne Ramberg i en kommentar till TT.
Uppdraget ska redovisas den 13 november 2017.