Justitiekanslern (JK) har lämnat sitt remissyttrande över 2015 års penningtvättutrednings betänkande Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2016:8).
I yttrandet framför JK kritiska synpunkter på flera punkter som gäller förslagen om sanktionsavgifter mot advokater och biträdande jurister på advokatbyråer.
Utredningen har bland annat föreslagit att sanktionsavgifter ska kunna utdömas vid sidan av Advokatsamfundets vanliga disciplinära påföljder, om en advokat inte följer penningtvättslagstiftningen. När en advokat tilldelas en erinran eller varning för överträdelse av penningtvättslagen, föreslås att Advokatsamfundet ska överlämna till Justitiekanslern att avgöra om advokaten dessutom bör åläggas att betala en sanktionsavgift. Sanktionsavgiften ska vara lägst 5 000 kr och högst ett belopp som motsvarar två gånger den vinst som advokaten har fått till följd av överträdelsen – eller, om ett sådant belopp inte går att fastställa, ett belopp motsvarande 1 000 000 euro. Besluten om sanktionsavgift och den disciplinära påföljden överklagas till Högsta domstolen.
Utredningen drar slutsatsen att det knappast finns utrymme för att anförtro någon annan myndighet än JK att besluta om sanktionsavgifterna. JK delar inte den bedömningen.
I remissvaret konstaterar JK att JK:s tillsynsuppgift över advokaterna syftar till att tillgodose allmänna intressen och ge samhället ett visst inflytande över Advokatsamfundets disciplintillsyn – som i princip är av privaträttslig natur med vissa offentligrättsliga inslag. JK överklagar enligt praxis Advokatsamfundets beslut bara när beslutet avser en viktig principiell fråga och när starka skäl talar för en annan bedömning än i beslutet.
Uppgiften att besluta om sanktionsavgifter mot advokater, som utredningen föreslår, skiljer sig från JK:s nuvarande tillsyn disciplinverksamheten. ”Den är också helt främmande sett till Justitiekanslerns övriga ärendetyper och passar inte in i myndighetens verksamhet”, skriver JK. Mot den bakgrunden avstyrker JK förslaget att JK ska vara den myndighet som beslutar om att påföra advokater sanktionsavgifter.
Utredningen föreslår att sanktionsavgifter vid penningtvätt ska införlivas i dagens disciplinära tillsynssystemet för advokater. JK menar är det är ett allvarligt problem att beslut om sådana sanktionsavgifter inte passar in i det systemet. Enligt JK:s bedömning borde en särreglering på området för penningtvätt vara mera ändamålsenlig.
JK menar också att utredningens förslag väcker betänkligheter ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett större systematiskt perspektiv. Sanktionsavgifter mot advokater ska kunna prövas i bara en domstolsinstans: HD. Normalt sett hanteras sanktionsavgifter i förvaltningsprocessen, med möjlighet till prövning i tre instanser. Enligt JK talar starka rättssäkerhetsskäl för att advokater bör få möjlighet till domstolsprövning i samma form och utsträckning som andra verksamhetsutövare, i förvaltningsdomstolarna. Då undviks också risken för att HD respektive Högsta förvaltningsdomstolen utvecklar olika praxis.
JK påpekar också att frågan om förbudet mot dubbel lagföring och straff (ne bis in idem) behöver övervägas i den fortsatta beredningen.