En domstol ska utgå också från avståndet till domstolens tingsställen, inte bara från domstolens kansliort, när den bedömer om en offentlig försvarare har sin verksamhet långt från domstolen. Därmed kan försvarare, och målsägandebiträden, ha rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg i fler fall än om domstolen utgår bara från avståndet till kansliorten. Det slår Högsta domstolen fast i två avgöranden.
Ångermanlands tingsrätt, som har kansli med tingssälle i Härnösand och ett tingsställe Örnsköldsvik, förordnade en advokat med kontor i Umeå som offentlig försvarare för en tilltalad bosatt i Örnsköldsvik.
Mellan Umeå och Örnsköldsvik är avståndet 11 mil, mellan Umeå och Härnösand 22 mil.
Huvudförhandlingen i målet hölls i Härnösand. Försvararen begärde ersättning för tidsspillan och utlägg för resan mellan Umeå och Härnösand, men tingsrätten beviljade bara ersättning som motsvarade resan mellan Örnsköldsvik och Härnösand. Tingsrätten ansåg att hans kostnader därutöver berodde på att hans verksamhetsställe ligger långt från domstolen.
Offentliga försvarare har som huvudregel rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt.
Men enligt en begränsningsregel i rättegångsbalken 21 kap. 10 § fjärde stycket har försvararen inte rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen – om det inte finns särskilda skäl.
Enligt förarbetena till lagbestämmelsen om kan avstånd om 5–10 mil i tätbebyggda områden och 20 mil i mindre tätbebyggda områden tjäna som ett riktmärke för verksamhet långt från domstolen. Men om domstolen förordnar en advokat inom sin egen domkretsen, bör det inte anses som ett distansförordnande. Och enligt HD:s praxis (NJA 2011 s. 291) har en försvarare med verksamhet inom i vart fall 10 mil från domstolen i tätbebyggda områden inte sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen.
Det inte finns några entydiga bestämmelser i lag eller förarbeten om var en domstol ska anses vara belägen i de fall då domstolen har flera tingsställen. HD konstaterar att merkostnaderna för försvararen inte har något samband med tingsrättens administration eller var tingsrättens skriftliga handläggning äger rum. I stället är det de muntliga förhandlingarna i målet som medför tidsspillan och kostnader för resor. Därför är det platsen för förhandling som är relevant vid prövningen av försvararens ersättningsanspråk, enligt HD – inte tingsrättens kansliort.
HD konstaterar också att det, när den misstänkte ska välja försvarare, kan vara svårt för den misstänkte och den tilltänkte försvararen att förutse vilken förhandlingsort tingsrätten kommer att bedöma som lämplig. Osäkerheten bör inte gå ut över den tilltalade. Enligt HD är det en förutsebar och lätthanterlig ordning, om den tilltalade och försvararen normalt kan utgå från att förhandling kan komma att äga rum på något av tingsrättens tingsställen. Därför bör en tingsrätt anses vara belägen på de orter där den har tingsställe, när ersättningsregeln i rättegångsbalken 21 kap. 10 § fjärde stycket tillämpas.
Försvararen i målet bedriver verksamhet utanför Ångermanlands tingsrätts domkrets. Hans verksamhetsort ligger 11 mil från tingsstället i Örnsköldsvik, lika långt som från Örnsköldsvik till tingsrättens kansliort Härnösand. HD finner att Umeå vid tillämpning av riktlinjerna som gäller för tätbebyggt område med hänsyn till de lokala förhållandena får anses ligga inom den tillämpliga gränsen för lokala försvarare som är verksamma i Örnsköldsvik. Mot bakgrund av det ska advokaten inte anses som distansförsvarare, och han har rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg som avser hela resan mellan Umeå och Härnösand.
HD menar att motsvarande bedömning bör gälla målsägandebiträden. I ett beslut samma dag, som rör ett uppdrag som samma Umeåadvokat har haft som målsägandebiträde i ett mål vid Ångermanlands tingsrätt där målsäganden bodde i Örnsköldsvik och huvudförhandlingen hölls i Härnösand, fastställer HD att advokaten även där har rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg som avser hela resan mellan Umeå och Härnösand.
HD:s beslut den 25 maj 2016 i mål nr Ö 6101-14 (offentlig försvarare)
HD:s beslut den 25 maj 2016 i mål nr Ö 6098-14 (målsägandebiträde)