Riksrevisionen har inlett en granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden. Syftet är att undersöka om dagens system för hantering av biträden är effektivt.
Ansvaret för förordnande av offentliga biträden i migrationsärenden är delat mellan flera aktörer: Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Polismyndigheten. De olika aktörerna har, enligt Riksrevisionen, olika processer för att förordna, kontrollera och bedöma biträdens lämplighet. Även när det gäller bedömning och kontroll av biträdenas ersättningsanspråk kan det finnas skillnader. Riksrevisionen pekar också på att tidigare granskning, samtal med företrädare för de ansvariga myndigheterna samt rapportering i media indikerar att det finns brister i myndigheternas kontroller.
Granskningen ska svara på om systemet för hantering av offentliga biträden i migrationsärenden fungerar effektivt. Fokus kommer bland annat att ligga på hur Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Polismyndigheten kontrollerar de offentliga biträdenas lämplighet samt om hanteringen av ersättningar till biträden är effektiv. Även frågan om regeringen har möjliggjort en effektiv hantering av dessa frågor kommer att granskas.
Advokatsamfundet har inför granskningen lämnat en rad synpunkter till Riksrevisionen. Samfundet har bland annat lyft fram svårigheterna för biträden att få skälig ersättning för nedlagd tid och det orimliga i att ersättningsbeslut numera ofta fattas av andra personer än de som beslutat i grundärendet.
Resultatet av Riksrevisionens granskning kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i maj 2022.