Riksrevisionen pekar i en rapport, publicerad idag den 21 oktober, på stora brister i systemet för ersättning till offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden.
Enligt Riksrevisionen är dagens ersättningssystem utformat så att domstolarna har små möjligheter att bedöma om de summor som betalas ut är rimliga. En viktig anledning till detta är att huvuddelen av de rättsliga biträdenas arbete genomförs under förundersökningen, då domstolen inte har tillräcklig insyn i arbetet för att kunna bedöma om ersättningsanspråken är rimliga.
Att kostnadsräkningarna dessutom behandlas sist under rättens överläggning vid en huvudförhandling, och att frågan ofta hanteras under tidspress, minskar ytterligare möjligheten att bedöma om ersättningarna är rimliga, anser Riksrevisionen.
Tingsrätterna har idag inget budgetansvar för ersättningar till rättsliga biträden. Detta är enligt Riksrevisionen ett strukturellt problem, eftersom varken domarna eller domstolarna har några ekonomiska incitament att öka kontrollen över ersättningarna.
Riksrevisionen lämnar i sin rapport rekommendationer om åtgärder för att förbättra kontrollen, bland annat att det tas fram riktlinjer, att tingsrätterna får återkoppling om ersättningarna samt att det utreds om systemet för kostnadsräkningar kan digitaliseras. På sin webbplats skriver myndigheten att granskningen sammantaget visar ”att kontrollen över dessa medel har omfattande och allvarliga brister. Riksrevisionen bedömer att regeringen, som har det övergripande ansvaret, tidigare borde ha tagit initiativ till såväl uppföljning som förbättringar.”
Domstolsverket arbetar sedan en tid tillbaka med att analysera kostnaderna för rättsliga biträden, som under de senaste åren ökat.