Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Advokatsamfundet är principiellt emot jourdomstolar

För stora risker för rättssäkerheten.

Sveriges advokatsamfund har yttrat sig över promemorian En snabbare lagföring – försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Promemorian innehåller förslag på ett försöksprojekt med sikte på att åstadkomma en snabbare lagföring av vanliga mängdbrott.

Advokatsamfundet skriver i sitt yttrande att samfundet inte har någon erinran mot att brottmål av okomplicerad natur handläggs snabbt och smidigt – så länge rättssäkerheten inte åsidosätts. Men Advokatsamfundet är principiellt mot att införa särskilda jourdomstolar, eftersom det finns alltför stora risker för att misstänktas rättssäkerhet då inte kan upprätthållas.

Advokatsamfundet anser också att vissa av förslagen är tveksamma av konstitutionella skäl och att vissa andra förslag framstår som dåligt underbyggda. Samfundet framhåller att den som misstänks för brott av de slag som omfattas av måste garanteras samma rättssäkerhetsgarantier som normalt gäller vid utredning om brott försöksverksamheten i alla avseenden.

I yttrandet noterar Advokatsamfundet att den enskilde polisens bedömning av vilken utredningsform som ska användas kommer att påverka den misstänktes möjligheter att förbereda sitt försvar negativt, eftersom den misstänktes rådrum blir kortare än annars. Därför anser samfundet att det måste regleras i lag vilka kriterier som ska ligga till grund för polisens beslut att avvika från vad som annars gäller vid förundersökning och handläggning av brottmål.

Advokatsamfundet understryker också att det är absolut nödvändigt att misstänkta biträds av försvarare redan vid inledande förhör, eftersom en person – även en oskyldig sådan – som plötsligt finner sig gripen av polis och anklagad för brott, i tillstånd av exempelvis överraskning, affekt, förtvivlan, stress eller förvirring kan lämna en utsaga som är ofullständig eller felaktig till egen nackdel. Det gäller särskilt unga som misstänks för brott, som inte bör förhöras utan biträde av försvarare under några förhållanden.

I fråga om förslaget att utvidga polisens rätt att föreslå misstänkte fullmakt för godkännande av strafföreläggande menar Advokatsamfundet att underlaget är bristfälligt samtidigt som nyttan av lagändringen framstår som tveksam. Därför kan samfundet inte ställa sig bakom förslaget.

Advokatsamfundet pekar i yttrandet på att det är nödvändigt att den föreslagna försöksverksamheten kombineras med garantier för att den misstänkte även utanför ordinarie kontorstid biträds av offentlig försvarare. Offentliga försvarare som på grund av försöksverksamheten behöver biträda misstänkta kvällar, nätter och helger bör ersättas i enlighet med den jourtaxan.

Det är av yttersta vikt, skriver Advokatsamfundet, att försöksverksamheten inte medför ökad belastning för vare sig polisen eller för Nationellt Forensiskt Centrum (NFC), och påminner om att utredningstiderna i framför allt häktade mål i många fall redan är oacceptabelt långa.

Som avslutning kritiserar Advokatsamfundet den korta remisstiden för yttrandet – fem veckor. Samfundet framhåller att den korta tiden medför att eventuella brister i förslaget kan bli otillräckligt övervägda eller i värsta fall inte uppmärksammade alls. Det gäller i synnerhet som utredningens förslag i vissa fall medför att polis i framtiden ska utföra och kommunicera uppgifter som åligger domstolarna.

Advokatsamfundets yttrande över En snabbare lagföring – försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36)