I dag den 11 oktober lämnade Utredningen om datalagring och EU-rätten sitt delbetänkande Datalagring – brottsbekämpning och integritet till justitieminister Morgan Johansson. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ingår i utredningen som expert.   

Utredningen föreslår att datalagringen för brottsbekämpning ska begränsas jämfört med dagens svenska regler.

  • Lagringsskyldigheten för teleoperatörerna begränsas. Samtal och meddelanden inom det fasta nätet undantas från lagringsskyldigheten.
  • Lagringstiderna differentieras. Enligt dagens regler är lagringstiden sex månader. Enligt förslaget kan den vara två, sex eller tio månader.
  • Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader.
  • För abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst förlängs tiden till tio månader. Genom sådana uppgifter kan till exempel polisen ta reda på vem som har ett visst IP-nummer.
  • Övriga uppgifter, till exempel om vem som har talat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
  • Uppgifterna ska bara få lagras i Sverige.
  • Krav införs på prövning av en utomstående myndighet (åklagare) innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
  • Uppgifter som gör det möjligt att identifiera abonnenter ska alltid lagras i samband med internetåtkomst. Det ska ske oavsett vilken teknik teleoperatörerna använder.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2018, utom när det gäller den ändring som kräver att operatörerna alltid ska kunna identifiera abonnenten vid internetåtkomst. Det förslaget ska i stället träda i kraft den 1 april 2019.

Utredningen om datalagring och EU-rätten tillsattes i februari i år sedan EU-domstolen i ”Tele2-domen” i december 2016 hade funnit att det inte är förenligt med EU-rätten att ha en generell datalagring som sparar alla uppgifter.

I mars 2017 slog kammarrätten fast att det är klarlagt med hänsyn till EU-domen att Sveriges regler om datalagring för brottsbekämpande syften strider mot EU-rätten, och att de svenska bestämmelserna på området därför inte får tillämpas.

Flera av experterna i utredningen har lämnat särskilda yttranden.

Läs också debattartikeln på DN Debatt där de utredaren Sigurd Heuman samt utredningssekreterarena Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim presenterar utredningens förslag.

Datalagring – brottsbekämpning och integritet (SOU 2017:75)