Justitiedepartementet föreslår i delbetänkandet Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98) bland annat att det införs utökade möjligheter att använda polisförhör som bevisning i domstol.
Sveriges advokatsamfund avstyrker i ett remissyttrande de föreslagna ändringarna, eftersom de, enligt samfundet, minskar försvarets möjligheter att ifrågasätta åklagarens bevisning. Advokatsamfundet skriver: ”Det förslag som lämnats innebär inte enbart ett avsteg från muntlighets-, koncentrations- och omedelbarhetsprinciperna, utan medför framför allt en underminering av den kontradiktoriska principen i sådan utsträckning att rättssäkerheten för den enskilde individen måste anses direkt hotad.”
Advokatsamfundet kritiserar också betänktandet för att göra missvisande och felaktiga internationella jämförelser, samt att betänkandet lägger bördan av kritiken som Sverige fått kring häktningstider och restriktioner från internationellt håll på den enskilda individen. Advokatsamfundet betonar också att polisförhör inte sällan är bristfälligt dokumenterade och att det finns osäkerhet kring om informationen härrör från förhörsledarens frågor eller förhörspersonens spontana redogörelse, och skriver: ”Problemet visar mer på ett behov av att strama upp reglerna kring dokumentation av polisförhör, än det önskvärda i att ge polisförhören ett högre bevisvärde än vad de har i dag.”