Justitiedepartementet föreslår i betänkandet Klarlagd identitet – Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) en rad författningsändringar där syftet är minska antalet utländska personer vars identitet inte kan fastställas.
Sveriges advokatsamfund avstyrker i ett remissyttrande de förslag som förs fram, eftersom ändringarna, enligt samfundet, bland annat skulle innebära omfattande intrång i enskildas integritet.
Advokatsamfundet anser att de föreslagna ändringar i 9 kap. 9 § samt i 9 kap. 11 § utlänningslagen, som skulle innebära att utlänningar kan medtas av Polismyndighet för utredning om identitet om den inte kan klarläggas vid en inre utlänningskontroll, är en alltför ingripande åtgärd och ”att föreslagen ändring är att jämföra med ett gripande då en person är misstänkt för brott.”
Advokatsamfundet är också kritiskt till att ge Migrationsverket och Polismyndigheten befogenheter att fotografera en utlänning samt ta utlänningens fingeravtryck om identiteten inte kan klarläggas vid en inre utlänningskontroll. Advokatsamfundet ifrågasätter om det kroppsliga ingrepp som fingeravtryck och intrånget som fotografering innebär är proportionerligt i förhållande till ändamålet.
Därtill föreslås fotografering kunna göras och fingeravtryck kunna tas på barn från och med att de har fyllt sex år, jämfört med 14 år, som är gränsen i dag och praxis inom EU. Samfundet anser det oacceptabelt att frångå den åldersgräns som är bruklig i dessa sammanhang.
Advokatsamfundet ifrågasätter även fingeravtryck och fotografier ska lagras i ett nationellt register hos Migrationsverket.