Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Akilovmålet: Advokatsamfundet yttrar sig om ersättning till målsägandebiträden

”Om ett målsägandebiträde är kallad till förhandlingen och bedömer att närvaro är påkallad är det klart att ersättning för denna tid måste utgå.”

Svea hovrätt har begärt ett yttrande från Justitiekanslern angående ersättningen till målsägandebiträden i målet om terrordådet i Stockholm i april 2017. Advokatsamfundet har inte uppmanats att yttra sig, men har trots det valt att lämna sina synpunkter i frågan.

Frågan gäller Stockholms tingsrätts bedömningar av ersättningen till målsägandebiträdena i det så kallade Akilovmålet. Tingsrätten sänkte där ersättningen till flera målsägandebiträden med hänvisning till att det, enligt tingsrättens bedömning, inte varit nödvändigt för målsägandebiträdena att närvara under samtliga dagar av huvudförhandlingen. Detta ska också ha meddelats till målsägandebiträdena vid ett förberedande sammanträde i december, och även i samband med att huvudförhandlingen inleddes. Målsägandebiträdena var dock kallade till samtliga huvudförhandlingsdagar.

Advokatsamfundet hänvisar i sitt yttrande till Högsta domstolens beslut den 5 mars 2010 i mål nr Ö 3554-08. Där fann HD att om hovrätten tillåter ett stort antal vittnesförhör med personer som försvararen har åberopat, i stället för att avvisa förhören, kan hovrätten inte lägga det förhållande att förhören genomförs till grund för att sätta ned ersättningen för arbetet till försvararen. På motsvarande sätt kan rimligen inte den omständigheten att advokaten efter kallelse infinner sig till huvudförhandling ligga till grund för nedsättning av arvodesyrkandet.

Advokatsamfundet hävdar sitt yttrande att ett målsägandebiträde som är kallat till förhandlingen och bedömer att närvaro är påkallad också måste ha rätt till ersättning för denna tid.

Stockholms tingsrätt har också sänkt ersättningen till målsägandebiträdena för inläsningstid. Advokatsamfundet anser här att domstolen knappast kan ha till uppgift att avgöra vilket material ett målsägandebiträde behöver ta del av. Utgångspunkter måste istället vara att målsägandebiträdet tar del av det material som han eller hon bedömer behövs, för att på bästa sätt tillvarata klientens intressen.