När ett målsägandebiträde begär ersättning för tidsspillan som avser restid till domstolsförhandling, ska domstolen i normalfallet godta biträdets bedömning av lämpligt transportsätt. Domstolen bör ifrågasätta biträdets val av transportsätt bara om det finns oklarheter kring transportsättet eller om det tydligt framstår som dyrare än andra alternativ. Det är innebörden av ett avgörande från Högsta domstolen (HD) om ersättning för tidsspillan till ett målsägandebiträde.

En advokat i Örebro var målsägandebiträde i ett brottmål i Göta hovrätt. Vid huvudförhandlingen inställde han sig via videolänk från Åklagarkammaren i Örebro. Advokaten begärde ersättning för tidsspillan för den tid han hade gått tur och retur från sitt kontor till åklagarkammaren – sammanlagt 30 minuter.

Hovrätten avslog hans begäran om ersättning för tidsspillan med hänvisning till hovrättsavgörandet RH 2009:85. I RH 2009:85 ansåg Hovrätten för Nedre Norrland att ett målsägandebiträde inte hade rätt till ersättning för tidsspillan för 30 minuters gångtid från kontoret till hovrätten, eftersom hon hade kunnat ta taxi och då skulle ha haft en mycket lägre kostnad än den begärda ersättningen för tidsspillan.

Advokaten överklagade till HD, som ändrade hovrättens beslut och beviljade den begärda ersättningen.

HD konstaterar att ett målsägandebiträde har ett ansvar för att begränsa kostnaderna för det allmänna, när biträdesuppdraget utförs. Det innebär bland annat att biträdet är skyldigt att välja det transportsätt som sammanlagt ger upphov till lägst kostnader. Vilket sätt som mest kostnadseffektivt beror på omständigheterna i det enskilda fallet, som tiden på dygnet eller trafikläget. Utifrån det ska biträdet i varje enskilt fall bedöma vilket transportsätt som är lämpligast.

Enligt HD finns det i normalfallet anledning för domstolen att utgå från att målsägandebiträdets bedömning av lämpligt transportsätt har haft fog för sig. Därför behöver domstolen då inte göra egna bedömningar av kostnaderna för alternativa transportsätt. Målsägandebiträdets val bör ifrågasättas av domstolen endast om det finns oklarheter kring det valda sättet att transportera sig, eller om det valda sättet tydligt framstår som mer kostsamt för det allmänna än andra jämförbara alternativ.

I det aktuella fallet finner HD att det inte finns anledning att ifrågasätta advokatens val av sätt att transportera sig. Därför har han rätt till den begärda ersättningen för tidsspillan.

HD:s beslut den 29 maj 2020 i mål nr Ö 3761-19