Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Strykning från Migrationsverkets biträdeslista kan inte överklagas

HFD: Biträdeslistan är ett internt beslutsstöd.

Migrationsverkets åtgärd att ta bort jurister från sin förteckning över lämpliga personer för uppdrag som offentliga biträden är inte förvaltningsbeslut som kan överklagas. Det kommer Högsta förvaltningsdomstolen fram till i två domar.

Migrationsverket använder en förteckning över personer som kan förordnas som offentligt biträde i utlänningsärenden, när den enskild som ärendet gäller inte har önskat en viss person som biträde. Den som är intresserad av att få uppdrag som offentligt biträde anmäler sig till Migrationsverket. Förutsatt att personen bedöms som lämplig, antecknar Migrationsverket personen i förteckningen. Om Migrationsverket bedömer att någon som finns med i förteckningen inte längre är lämplig, tas personen bort från förteckningen. Det innebär att personen inte blir förordnad som biträde såvida inte den enskilde särskilt efterfrågar just den personen som biträde.

Migrationsverket tog bort två jurister från förteckningen. Åtgärderna att ta bort dem från listan formaliserades genom skriftliga beslut. Migrationsverket angav som skäl för att ta bort juristerna från förteckningen bland annat att Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd hade uteslutit dem ur Advokatsamfundet.

Sedan juristerna hade överklagat besluten, konstaterade Förvaltningsrätten i Malmö att en myndighet som inte är en domstol bara kan besluta att ett ombud eller biträde inte längre får medverka i ett visst ärende, om myndigheten bedömer att personen är olämplig för sitt uppdrag. I motsats till domstolarna får andra myndigheter inte generellt avvisa ett ombud eller biträde.

Förvaltningsrätten ansåg att Migrationsverkets åtgärd att ta bort juristerna från förteckningen hade samma konsekvens som ett beslut om att avvisa dem generellt som offentligt biträde. Därför hade inte Migrationsverket haft befogenhet att fatta besluten, och förvaltningsrätten upphävde dem. Kammarrätten i Göteborg gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har tagit ställning till frågan om Migrationsverkets åtgärd att ta bort personer från förteckningen över personer som ex officio kan förordnas som offentligt biträde över huvud taget kan överklagas.

HFD konstaterar att det kan få stora konsekvenser för den som önskar få uppdrag som offentligt biträde att inte finnas med i förteckningen, eftersom Migrationsverket i praktiken inte ex officio kommer att förordna personen. Men förteckningen är inte bindande för Migrationsverkets beslutsfattare. Den som inte finns med i förteckningen kan fortfarande bli förordnad som biträde, till exempel om en enskild begär det. Att någon tas bort från Migrationsverkets förteckning innebär alltså inte att den personen avvisas som ombud eller biträde.

Därmed kan Migrationsverkets förteckning enligt HFD inte ses som något annat än ett internt beslutsstöd för att myndigheten ska kunna utföra sin uppgift att förordna lämpliga personer som offentliga biträden.

Eftersom förteckningen är ett internt beslutsstöd för Migrationsverkets beslutsfattare, är det inte ett överklagbart förvaltningsbeslut om Migrationsverket tar bort en person från förteckningen eller inte antecknar en person som önskar det i förteckningen.

HFD finner att juristernas överklaganden därför inte borde ha prövats och upphäver förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden.

HFD:s dom den 22 juni 2020 i mål nr 2858-19

HFD:s dom den 22 juni 2020 i mål nr 2859-19