Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Regeringen vill modernisera processreglerna för stora brottmål

Grundläggande rättsprinciper kan bli ändrade.

Regeringen gav i dag, den 7 april, hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i uppdrag att analysera vilka förändringar av svensk processrätt som behövs för att hantera stora brottmål bättre, med bevarade krav på rättssäkerhet.

Regeringen konstaterar att utvecklingen av stora och komplicerade brottmål har inneburit stora påfrestningar för polis, åklagare och domstolar liksom för enskilda personer som berörs. Regeringen pekar på att bevisläget blir sämre, att enskilda personer binds i långdragna processer, att kostnaderna för samhället blir höga och att häktningstiderna blir långa, när handläggningen av brottmål drar ut på tiden. Därför vill regeringen modernisera lagstiftningen så att brottmålsprocessen ska passa även de stora brottmålen.

Utredaren Fredrik Wersäll ska särskilt överväga behovet av att kunna använda dokumenterade förhör i större utsträckning i brottmålsprocessen. Det kan innebära att exempelvis polisförhör med misstänkta, målsägande eller vittnen kan komma att spelas in och användas som bevisning i rättegången. Huvudregeln i svensk rätt är nu att den som förhörs ska höras personligen inför domstolen vid huvudförhandlingen.

Utredarens uppdrag består av två delar.

Den första delen av uppdraget är en analys med mycket brett mandat för utredaren att föreslå vilka åtgärder för att förbättra hanteringen av stora mål som bör utredas närmare.

Utredaren är fri att föreslå förändringar även i grundläggande rättsprinciper. Det kan gälla till exempel omedelbarhetsprincipen, muntlighetsprincipen och koncentrationsprincipen, som har varit fundamentala i den svenska processrätten sedan rättegångsbalken infördes 1948.

Utredningen har till sin hjälp i den delen dels en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet, dels en referensgrupp med 25 representanter från myndigheter inklusive domstolar.

Utredarens analys i den första delen ska redovisas den 20 februari 2017.

Regeringen avser att utgå från analysen för att lämna tilläggsdirektiv till utredningen om de åtgärder som bör leda till lagförslag.

Den andra delen är ett uppdrag att överväga om det bör införas utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör med målsägande, vittnen och misstänkta som tagits upp före huvudförhandlingen som bevisning i domstol och i så fall lämna lagförslag.

Till sin hjälp i den delen har utredningen en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet.

Den frågan ska redovisas den 7 december 2017.