Regeringen har i dag, den 28 april, lämnat en lagrådsremiss med förslag på de lagändringar som krävs för att genomföra EU:s direktiv om rätt till försvarare (2013/48/EU). EU-direktivet syftar till att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter i straffrättsförfaranden.
Regeringen vill införa en uttrycklig regel om att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen för frihetsberövandet.
En misstänkt som är frihetsberövad och som företräds av en offentlig försvarare – eller en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav – får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Samma sak ska gälla för annan kontakt, i form av till exempel telefonsamtal eller brev mellan den frihetsberövade och försvararen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 27 november 2016.
Sveriges advokatsamfund framhöll särskilt i sitt remissyttrande att privata försvarare som är advokater bör ha samma rättigheter och behandlas på samma sätt som offentliga försvarare.
I lagrådsremissen har regeringen tagit intryck av Advokatsamfundets synpunkt att elektronisk kommunikation mellan en intagen och den intagnes privata försvarare inte ska få avlyssnas och att försändelser mellan dem inte ska få granskas. I promemorian Rätten till försvarare, m.m. (Ds 2015:7) hade föreslagits att sådan avlyssning och granskning skulle få ske. Advokatsamfundet framhöll att sådana åtgärder skulle vara svårförenliga med den lagstadgade tystnadsplikten för advokater.