I dag, den 7 juni, presenterar den parlamentariskt sammansatta Integritetskommittén sin kartläggning av de faktiska och potentiella integritetsrisker som en vanlig medborgare kan utsättas för. Kommitténs grundläggande slutsats är att den fredade zon medborgare har rätt till minskar samtidigt som insamlandet och vidareanvändningen av personuppgifter ökar. För att förbättra kunskapen om utvecklingen för den personliga integritetet, föreslår kommittén att Datainspektionen varje år ska rapportera om den samlade utvecklingen till regeringen och riksdagen.
I delbetänkandet presenteras också ett stort antal områden och företeelser som kan innebära en risk för den personliga integriteten. Bland det som bedöms ha en påtaglig risk för den personliga integriteten finns bland annat olika former av e-förvaltning inom och mellan myndigheter och vidareanvändning av offentlig information. Även polisens spaningsmetoder och den signalspaning som bedrivs av försvarsunderrättelseverksamhet och militär säkerhetstjänst bedöms innebära en påtaglig risk för den personliga integriteten.
Det som är förknippat med den högsta risken för den personliga integriteten handlar oftast om den stora insamling och hantering av uppgifter om enskilda som stora delar av befolkningen genomgår. Bland dessa finns arbetsgivares möjligheter till övervakning av anställda och informationshanteringen inom hälso- och sjukvård, inte minst frågor om rätt behörighet och åtkomstkontroller. Även den omfattande kartläggning av enskilda som sker när personer använder diverse appar eller sociala medier utgör en hög risk för den personliga integriteten samtidigt som kommittén är medveten om de stora fördelar som digitala tjänster medför för den enskilde.
Advokatsamfundet och Anne Ramberg har under lång tid varnat för att skyddet för den personliga integriteten riskerar att urholkas till följd av att användning av registerdata och övervakning sker på allt fler områden samtidigt som det tillkommer alltmer övergripande lagstiftning.
Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2017 och ska då presentera förslag till åtgärder som skulle kunna vidtas för att motverka de risker som har identifierats.