Justitieombudsmannen (JO) kritiserar polisen i tre ärenden, där polisen inte respekterade misstänkta personers rätt att ha försvarare med vid förhör.

Två av ärendena där JO framför kritik handlar om förutsättningarna för att hålla förhör med misstänkta utan att en försvarare är närvarande.

Det ena fallet gäller en 15-åring som greps nattetid, misstänkt för bland annat försök till grov misshandel. I samband med att 15-åringen greps hölls ett förhör med honom om händelsen, utan att någon försvarare var närvarande.

I det andra fallet hölls ett ingående förhör med en person som var misstänkt för mordbrand, utan att hans offentliga försvarare var närvarande. Den misstänkte var själv skadad efter branden, och därför hölls förhöret på sjukhus. Dessutom kunde det befaras att den misstänkte inte var psykiskt stabil vid förhörstillfället.

Enligt JO är det uppenbart att de misstänkta skulle ha biträtts av försvarare vid förhören med hänsyn till dels de allvarliga brottsmisstankarna, dels den misstänktes ålder respektive personliga förhållanden. Förutsättningarna var sådana att förhören vid en objektiv bedömning inte borde ha hållits utan försvarare. I sådana fall får bedömningen av behovet av försvarare inte överlåtas på den misstänkte, eller hans eller hennes vårdnadshavare. Det är polis och åklagare som har det slutliga ansvaret för att en misstänkt får tillgång till försvarare när det behövs.

JO Cecilia Renfors säger att de brister som kommit fram i ärendena inte är helt ovanliga, enligt hennes erfarenhet. Vid inspektioner har hon sett att det har hållits omfattande förhör med misstänkta om relativt allvarlig brottslighet, utan att försvarare har varit närvarande. Hon framhåller att det kan äventyra både den misstänktes rättigheter och förhörens bevisvärde.

JO Cecilia Renfors säger också att hon tidigare har noterat de problem som kan uppstå vid gripanden under kvälls- och nattetid, när det brådskar att hålla förhör och en offentlig försvarare behöver förordnas utanför kontorstid, och påtalar att det finns ett behov av att lösa den frågan, liksom frågan om tillgången till försvarare under kvällar och nätter.

Det tredje av de granskade ärendena gäller polisens skyldighet att underrätta den offentlige försvararen för en misstänkt om att förhör ska hållas. Den misstänkte var häktad för flera stölder och hade en offentlig försvarare. Men den polis som var förhörsledare ansåg av olika skäl att det inte fanns tid att underrätta försvararen om förhöret. Även om den misstänkte gick med på att låta sig förhöras utan försvararen närvarande, är detta inte acceptabelt enligt JO.

JO Cecilia Renfors menar att det är nödvändigt att försvararen underrättas om tid och plats för förhöret, för att försvararen ska kunna ta till vara den misstänktes rättigheter antingen genom att närvara vid förhöret eller i vart fall rådgöra med den misstänkte.

I besluten gör JO uttalanden om förutsättningarna för misstänkta att avstå från försvarare. JO betonar bland annat vikten av att information om rätten till försvarare lämnas på ett sådant sätt att den inte riskerar att uppfattas som en påtryckning på den misstänkte att avstå från sin rätt till försvarare.

De tre JO-besluten:

Om en misstänkt har en försvarare som har rätt att närvara vid förhör ska polisen alltid underrätta försvararen om att förhör ska hållas (dnr 2470-2015)

Uttalanden om bland annat rätten till försvarare vid förhör med en misstänkt som är under 18 år (dnr 2502-2015)

Uttalanden om bland annat rätten till tillgång till försvarare vid förhör om misstankar om allvarlig brottslighet (dnr 2943-2015)