Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Till advokater med uppdrag som förordnas av domstol

Bästa kolleger,

Återkommande till frågan om uppdragslistornas utformning får jag inledningsvis hänvisa till mitt brev publicerat på hemsidan den 19 januari.

De advokater som förordnas av domstol förutsätts alltid upprätthålla en hög etisk och professionell standard. De ska vara lämpliga för uppdraget. I detta ligger att dessa advokater kan möta högt ställda krav på erfarenhet, kompetens och skicklighet. Detta är ytterst en rättssäkerhetsfråga. I ett stort antal mål uppställer domstolarna särskilda krav på kompetens och erfarenhet. Det finns därmed ett behov av att domstolarna och allmänhet kan få information om erfarenhet och kompetens hos de advokater som önskar att bli förordnade. Advokater och biträdande jurister som vill kvalificera sig för sådana uppdrag i brist på erfarenhet, behöver utbilda sig inom aktuella områden. Detta utbildningskrav innebär en möjlighet för dessa jurister, unga och äldre, att komma in på nya områden. 

De av domstolarna upprättade uppdragslistorna har alltid varit föremål för starka synpunkter från såväl domstolar som advokater. Tidigare upprättade varje domstol sina listor över vilka advokater och biträdande jurister som efter intresseanmälan kunde komma ifråga för förordnande. Tillämpningen av listorna var dock inte enhetlig. Domstolarna tillämpade olika kriterier för att låta någon skriva upp sig på listorna. Detta gäller i viss utsträckning fortfarande.

De nuvarande uppdragslistorna, som återfinns på Advokatsamfundets hemsida, tillkom efter önskemål från domstolarna i stockholmsområdet. Dessa domstolar önskade hjälp från Advokatsamfundet att slippa upprätta och vårda egna förordnandelistor. Listorna genereras från vårt medlemsregister. De medför att aktuella och korrekta uppgifter alltid finns tillgängliga för domstolar och allmänhet. 

Ett annat argument som anfördes för uppdragslistorna var att dessa behövdes för att tillgodose rättvisekrav. 

Frågan om en rättvis fördelning av förordnanden har helt naturligt varit aktuell under alla år. Starka önskemål har från olika håll inom advokatkåren framförts att Advokatsamfundet måste medverka till en rättvisare fördelning av uppdragen genom tillhandahållandet av listor som domstolarna skulle ha att följa. Detta har bland annat framförts av kvinnliga advokater som hävdat att de missgynnats vid förordnanden av offentliga försvar. Det har även framförts av ensampraktiserande advokater som anser att de större advokatbyråerna får alla intressanta uppdrag. Många har funnit det orättvist att advokater utanför domkretsen ska få skriva upp sig på listan för den lokala domstolen. Andra har hävdat att det är orättvist att advokater på Kungsholmen i Stockholm får fler uppdrag till följd av att de har kort avstånd till domstolen. Det har också gjorts gällande att vissa advokater särbehandlas positivt utan saklig grund. 

Domstolarnas önskemål att få tillgång till av Advokatsamfundet upprättade listor bedömdes, mot den ovan beskrivna bakgrunden, ligga i advokaternas eget intresse. Samfundet introducerade för att möta dessa önskemål möjligheten för advokater och biträdande jurister att via samfundets webbplats registrera sitt intresse att bli förordnade för vissa särskilt angivna uppdrag. Ett försöksprojekt inom de allmänna domstolarna i stockholmsområdet bedrevs under första halvåret 2015. Den 1 juli utvidgades uppdragslistorna till att omfatta hela landet. I samband varmed systemet permanentades. Ett stort antal advokater anmälde sig till uppdragslistorna. 

Under andra halvåret 2015 mottog samfundet synpunkter från advokater verksamma i Stockholm. De framförde starka invändningar mot hur systemet med uppdragslistorna fungerade. Man protesterade bland annat mot att advokater som saknade erfarenhet av t.ex. brottmål satte upp sig på listan, särskilt i ljuset av att domstolarna kommit att tämligen slaviskt följa bokstavsordningen, utan hänsyn till advokatens kompetens och lämplighet för det enskilda uppdraget. Detta fick i några fall också allvarliga konsekvenser. Denna brist framfördes inte bara av advokater utan också av domstolar och åklagare. 

Bokstavsordningen ledde enligt kritikerna till att, som nämnts, ingen hänsyn togs till erfarenhet och kompetens hos ombudet. Om vid fråga om antagande av uppdrag advokaten tackar nej går frågan automatiskt till nästa namn i bokstavsordning på listan. Advokaten som ursprungligen fått frågan hamnar längst ned på listan. Detta drabbar advokater med specialistinriktning och det drabbar de något större brottmålsbyråerna med anställda biträdande jurister. Om den först tillfrågade advokaten hade förhinder godtog domstolen tidigare hänvisning till annan advokat på samma byrå. Så gör man numera inte. Detta upplevdes som ett allvarligt problem och bedömdes leda till att brottsmålsadvokater i fortsättningen inte skulle våga anställa biträdande jurister eftersom de inte skulle ha tillräckligt underlag för att sysselsätta dem. Det vore en mycket olycklig utveckling.

Jag hade stor respekt för advokaternas oro och inbjöd i januari 2016 lagmännen i stockholmsområdet tillsammans med ett antal advokater till ett gemensamt möte på Advokatsamfundet. 

Detta möte ledde till att stockholmsdomstolarna i februari 2016 justerade riktlinjerna för användning av Advokatsamfundets förordnandelistor. Som framgår av dessa justerade riktlinjer uppställs numera särskilda krav vid vissa typer av förordnanden. Man behöll dock systemet med att inte godta hänvisning till annan advokat på samma byrå.

I syfte att underlätta för domstolarna och i syfte att tillgodose advokaternas önskemål introducerade Advokatsamfundet i slutet av förra året därför s.k. meriterande kurser avseende uppdrag som förordnas av domstol: offentligt biträde, offentlig försvarare, målsägandebiträde, särskild företrädare, rättegångsbiträde, medlare enligt FB, god man i vissa typer, bodelningsförättare, boutrednings- och skiftesman. Detta beslut bereddes på kansliet efter kontakter med brottsmålsadvokater och efter diskussion i styrelsen. 

Vi förutsåg viss kritik. I linje med denna förmodan kan vi konstatera att kritik, på goda grunder, riktats mot utformningen av och domstolarnas tillämpning av uppdragslistorna. Som jag angav i mitt brev av den 19 januari kommer utformningen att revideras när det gäller ordningen i listorna. Det nuvarande systemet med angivande av en hatt för genomgången diplomkurs ska också utvecklas och kompletteras, med möjlighet till bredare redovisning av erfarenhet och kompetens, t.ex. det antal år man har arbetat med viss uppdragstyp, antal genomförda förhandlingar, antal häktade mål m.m., allt i syfte att möjliggöra hänsynstagande till advokats särskilda erfarenhet och kunskap. Kriterier härför kommer att uppställas och redovisas. Vidare ska annan likvärdig utbildning än den av Advokatsamfundet tillhandahållna kunna meritera. 

Vi kommer att i nära samarbete med berörda advokater beakta de relevanta synpunkter 
som inkommit och utveckla informationen i anslutning till uppdragslistorna enligt ovan. Detta arbete kommer att inledas omgående och förhoppningsvis vara klart under mars månad. I avvaktan på att så sker kommer de nuvarande markörerna i form av en hatt att t.v. avvecklas. Jag får med detta brev be dem som så önskar inkomma med de ytterligare synpunkter på uppdragslistorna som må finnas. Synpunkterna kan framföras till mig eller till samfundets utbildningsansvarige, Jonas Olbe.

När det gäller domstolarnas tillämpning av listorna kommer ytterligare ett samrådsmöte att äga rum med lagmännen i stockholmsområdet under nästa vecka. I detta sammanhang finns skäl för samfundet att understryka betydelsen av att den mest lämpade advokaten för uppdraget ska förordnas. Detta gäller alldeles särskilt i anhållna/häktade mål, samt mål där den särskilda regleringen i 21 kap. 3 a § st. RB är aktuell, liksom mål som regleras i 24 § lagen om unga lagöverträdare, liksom övriga komplicerade mål. 

För att tillgodose regleringen i 21 kap. 3 § 2 st., 1 och 2 meningen RB, skulle man kunna tänka sig att domstolarna, i fall där tidsmässiga skäl inte talar emot, börjar med en särskild skrivelse och förklarar att man överväger att förordna offentlig försvarare och bereder misstänkt/tilltalad att inkomma med uppgift om vem man utser/föreslår till sådan. 

Med vänlig hälsning


Anne Ramberg