Mellan 2006 och 2010 ökade poliskåren med 2 500 nya anställda. En av förhoppningarna bakom denna regeringssatsning var att polisens utredningsarbete skulle förbättras, och att personuppklaringen av anmälda brott skulle öka. Istället blev det tvärtom. Personuppklaringen av anmälda brott har minskat de senaste fem åren. År 2006 klarades 18 procent av brotten upp, år 2015 var andelen 14 procent.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har undersökt om minskningen beror på ökade beviskrav från domstolar, vilket presenterats som en förklaring till den sjunkande personuppklaringen av anmälda brott.
Delrapporten tyder inte på att åklagarna kräver mer bevis 2013 än vad de gjorde 2006 för att ett fall ska personuppklaras. Slutsatsen är att det inte är troligt att förändrade beviskrav haft någon betydelse för den negativa utvecklingen av personuppklaringen.
Studien visar inte heller på att polisen under 2006-2013 har börjat samla in mer teknisk eller annan bevisning, med ett undantag: förekomsten av teknisk bevisning vid olaga hot.
Brå menar att det därför kan finnas skäl för polisen att analysera mervärdet av den tekniska bevisningen som samlas in i relation till arbetsinsats. Det gäller även insamlandet av teknisk bevisning i utredningar om våldtäkt. Brås genomgång tyder på att en stor del av den tekniska bevisning som då samlas in inte har någon direkt betydelse för att styrka att brottet begåtts eller att den misstänkte är skyldig.