Regeringen har i ett betänkande lämnat förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering.
Kammarrätten i Stockholm, inklusive Migrationsöverdomstolen, skriver i sitt remissyttrande över lagförslaget att de inte anser att barnkonventionen ska bli svensk lag, bland annat eftersom den ”innehåller många relativt vaga formuleringar och har i många fall inte alls den precision som svenska förvaltningsmyndigheter och domstolar är vana vid från svensk lagstiftning och som krävs för en enhetlig och förutsägbar tillämpning.”
Kammarrätten menar att det inte går att överblicka de sammantagna konsekvenserna en inkorpering i svensk lag, men att det skulle medföra ökad arbetsbörda och ökade kostnader för domstolar och andra myndigheter.
I sitt yttrande skriver kammarrätten även: ”Att ge barnkonventionen status som nationell lag medför att tolkningsansvaret och intresseavvägningar läggs på förvaltningsmyndigheterna och ytterst på domstolarna. Det innebär också att intresseavvägningar som idag i första hand bygger på politiska överväganden flyttas över till de rättstillämpande myndigheterna.”